fredag 31 januari 2014

Handledsvärmare i fårskinn

Kalla händer - varmt hjärta, så sa hon ofta min lilla mormor, när vi tog i hand och hälsade.
Nu sitter jag här framför datorn och skriver, väl påpälsad med extra strumpor, extra 
kofta, långkalsonger och ibland även filt på benen. Handledsvärmarna i fårskinn har blivit mina nya kompisar. Adjöss med mina kalla händer. I år känns kylan extra bitande. Vi eldar vår ganska sura ved i kombination med ett gammalt loggolv som ska bytas ut och lyckas inte riktigt få upp temperaturen. Men fryser om händerna, det gör jag inte.



Jag har provat mig fram och testsytt lite handledsvärmare. Handsytt v/s maskinsytt, uppvikta kanter v/s raka, spetsar, band och jag vet inte vad. Jag försöker hitta min stil. 
och känner mig ganska nöjd om det inte vore för en enda liten detalj - tidsåtgången. 





Ha en skön helg
Elisabeth



onsdag 29 januari 2014

Lammfakta - olika lamningstidpunkter

Hos oss har vi två lamnings perioder, en i januari och en i april. I förra inlägget fick jag frågan varför man har lamning i januari, när april kanske är det vanligaste. Så nu tänkte 
jag försöka reda ut begreppen lite och presentera lite snabba fakta och för och nackdelar med de olika produktionsformerna. 

Traditionellt sett har ju de flesta lamm fötts på våren och skickats till slakt på hösten.
Det betydde ett överskott av kött på hösten och en i det närmaste total brist övriga delar av året. Det lammkött som man inte lyckades sälja under hösten frös man in. Till det 
fanns det en gång i tiden statliga pengar. Pengarna drogs så småningom in och hela näringen fick ställa om. Man fick marknadsanpassa sig efter konsumenternas, handelns och slakteriernas önskemål om en produktion som var lite jämnare fördelad över året.


Vilken produktionsform man väljer beror på den egna gårdens förutsättningar och vilken fårras man har. 

Vårlamm 
Lammen föds under vintern och slakt sker från påsk till midsommar.

+ Stor efterfrågan på köttet och bra betalt
+ Tackorna kan beta naturbeten och sämre beten - en lugnare sommar för bonden.
+ Tackor och lamm behöver inte avmaskas. 
+ Arbetsintensivt under vintern då det i övrigt är ganska lugnt att vara bonde.

- Kylan ger de svagare lamm en tuffare start - förebygg med värmelampor.
- Det krävs större stallyta då lammen till större del föds upp inomhus (även om man har        rasthagar)
- Det går åt mer kraftfoder - dyrt.
- Svårare att få tackorna dräktiga. Passar bäst för Dorset och Dorsetkorsningar men
  även för Finull.

Sommarlamm
En sorts mellanvariant av vår- och höstlamm.

Höstlamm
Lammen föds under sen vår och skickas till slakt under hösten.

+ Lätt att få alla raser att lamma under våren.
+ Vid god betestillgång kan lammen födas upp utan kraftfoder.
+ Ger en lugn och skön vinter för fårbonden.
+ De värdefulla skinnen (gäller främst Gotlandsfår) är som snyggast på hösten.

- Lammen är mycket känsliga för parasiter.
- Kö på slakterierna, osäkrare med leveranserna och mycket sämre betalt för köttet.
- Kräver mer tillsyn och bättre stängsel under betesperioden än tackor utan lamm.
- Lammen kräver mycket bra bete för att växa. Det kan bli problem med betestillgången
  mot slutet av sommaren.

Vinterlamm
Planerade vinterlamm föds ute på bete tidigt på sommaren. De föds upp långsamt och skickas till slakt från december fram till sommaren då de är ett år. (Oplanerade vinterlamm föds tidigare under våren men har av olika anledningar inte vuxit som förväntat)

+ Tackorna behöver inget kraftfoder inför och efter lamningen och även lammen kan födas    upp utan kraftfoder.
+ Lammen börjar bli slaktmogna när priskurvan vänder uppåt.

- Kräver mycket stort stallutrymme då även lammen måste stallas in.
- Lammen behöver klippas kanske både en och två gånger innan de vuxit sig stora nog att    gå till slakt.
- Skinnen (som får bottenull) blir inte snygga.
- Mycket arbetsintensivt med kanske både lamning och vallskörd samtidigt.


Hoppas ni blev lite klokare.

Ha det gott mina vänner
Elisabeth


söndag 26 januari 2014

Lammliv

Nu var det dags för lite lammbilder igen tycker jag. Alla tackor utom tre har lammat så 
nu är vi snart i mål för den här gången. Jag börjar känna mig lite sliten efter allt passande även om jag verkligen älskar lamningstiden. 

En av de "stora" busarna.

Men mamma varför skriker du så? Jag är ju här.

Matdags.

Hon ser ut som en gammal mjölkko och hon är en av de roligaste tackorna vi har.

Det gäller att skynda sig om man ska få något.

Vilostund

Men nu är det söndag och jag ska bara passa lamm och lata mig så mycket jag kan. Härliga lata söndag. Härliga vilodag. Härliga lammungar.


Lammhälsningar
Elisabeth


Vi har fått flasklamm också. Det lite är som att bli småbarnsförälder igen för ett lite, litet tag, åtminstone vad det gäller matning. Men mer om det en annan gång.



torsdag 23 januari 2014

Pompombollar.

Vintern är en parentes, i blomsteraffären är det vår. Ute är det blåsigt, snöigt och kallt men här inne är det vår. Alla härliga vårfärger ger mig en vitaminkick i storformat. 
Redan när jag kör in på parkeringen ser jag de färgglada pompombollarna i skyltfönstret.  
Allt känns nytt, fräscht och vårlikt och jag bara älskar det. 

Gillar man att pyssla kan det vara läge att göra så kallade pompoms av silkespapper. Det
finns mängder av gör det själv tips på nätet och läckra silkespapper hittar du i din blomsteraffär.


Själv är jag är helt oskyldig till de läckra pompombollarna. 


Jaaaa!
 Vintern är en parentes 
Elisabeth


söndag 19 januari 2014

Ullbollar i vårkläder.

Orkidéklockorna har vissnat men ullbollar sen nyårshelgen har fått lite nya vårkläder. Jag använde pärlhyacinter på lök där jag helt enkelt spolade bort all jord. Sedan fäste jag dem på bollarna med dekorationsnålar och lindade ett par sorters garn några varv runt. 



Nu fick jag äntligen chansen att använda det vackra, vita och lockiga Leicestergarn  som Ann-Sofie med bloggen Nål och tråd och trädgård spunnit åt mig. Jag är väldigt förtjust i garnet med har inte hunnit sticka något med det än...... ha, jag kan inte sticka men kul kan man ju ha ändå.



Ha en fin vinterdag
och så hoppas vi på lite sol

Elisabeth


torsdag 16 januari 2014

Vår inne.

Ute är det snö och kallt men här inne är det vår. Nu är det tulpantider. Härliga, glada, uppiggande tulpantider. Tulpanen är alla tunna januariplånböckers bästa vän. 

Har man en trädgård kan man ha tulpantid nästan hela året. Efter köpetulpanerna tar trädgårdstulpanerna vid, på hösten fokuserar man på lökarna och så fram i december blir det en liten julig mjukstart i rött och vitt.


Jag köper ganska mycket tulpaner under årets första månader men när det gäller att 
plocka i min egen trädgård är jag snål, väldigt snål. De är ju egentligen allra vackrast där de står. Här har dock en svart´Queen of Night`, rosa/lila okänd sort, rödsvart papegojtulpan, den vita ´White Emperor` och dubbla rosa ´Angelice` hamnat på en 
bricka i köket.


Hoppsan här blev det visst ett lite lilagrått ljus på bilden men nu är ljuset på 
väg tillbaka igen och det blir roligare att fotografera.

På köksbordet en kall januaridag. I bakgrunden ser ni finast julklappsljusstaken.

Har ni sett de söta små grodklänyporna. Nu har  jag äntligen förstått vad jag ska
använda dem till.

Julen har städats bort bit för bit men jag njuter av några sparade hyacinter i en liten enkel bukett. Hyacinter är verkligen en blomma som förtjänar en längre säsong och jag önskar att det kunde finnas fler sorter än den gula i handeln under våren.  Om jag orkar ska jag gräva ner alla gamla sparade lökar i rabatterna och hoppas på lite tur till nästa vår.



Ha det gott
Elisabeth







måndag 13 januari 2014

(Trädgårds)identitet.

Jag tänkte skriva lite om trädgårdsidentitet, om vad som är min trädgådsstil men så upptäckte jag att det faktiskt blev mycket, mycket djupare. 

Kanske är det så att det där med trädgård ändå berör oss lite djupare än mycket annat. Det handlar om liv och död. Skönhet och förfall. Årstidsväxlingar. Pånyttfödelse.

Vi pratar om identitet en kompis och jag. Själv gav hon upp sitt gamla intresse sen ungdomen och tänkte ägna sig åt annat. Det gick inte särskilt bra i det långa loppet. Hon var inte hon längre och tillslut sa ungarna "mamma du måste börja igen". 

Nu, inte till jul, blommar mina julrosor och jag har just räddat några undan snön.

Själv tror min kompis att jag är "trädgård". Det är ju rätt på sätt och vis men det skulle 
lika gärna kunna vara något annat skapande och kreativt. Trädgården är bara ett sätt för mig att uttrycka mig och jag tror att jag i längden skulle, om inte hata så i alla fall bli ordentligt urless på att klippa någon annans gräs eller rensa någon annans ogräs utan att själv få bestämma hur det skulle se ut i rabatterna.

Sedan är jag "får" också. Det vet ni ju ni som hänger här på bloggen. Jag kan också gå igång något kopiöst på okunniga beskyllningar mot lantbruket och en och annan gång låter jag min ilska pysa över här. Ibland rör jag om i grytan och upptäcker nya sidor hos mig själv men jag lär aldrig vakna upp som vare sig statsminister eller fotbollsproffs. Alla vet 
vi också vad en skön miljö gör med oss människor. Hur vi växer och utvecklas och hur förödande motsatsen kan vara för oss, precis som för växterna.



Men vem är jag om allt det som jag tar för givet försvinner. Om jag blir sjuk, lam eller döv på ett öra till. Om jag blir arbetslös och får gå från gård och grund. Om jag förlorar någon som står mig nära, om vännerna sviker, självförtroendet är nere på noll och allt faller. Jag vet, jag har varit där, ibland, precis som de flesta av oss. Då finns det bara en sak kvar. Min klippa, min räddare, min botten på allt det svåra som gör att jag inte drunknar är Jesus. Det är där jag ytterst har min identitet. Där spelar allt det yttre mindre roll. Där är jag bara jag. Jag får gråta ut, bryta ihop och gå vidare. Lära mig att förlåta mig själv och andra, öva upp min tacksamhet och min empati och låta min tro bli handling. 



Jag pratar sällan om min tro. Det är väl sådana vi är, de flesta av oss. Det blir för privat 
på något vis och det kan vara svårt att sticka ut och att gå mot strömmen. Man vet också att omgivningen förväntar sig att den med en tro ska leverera. Leva godare, perfektare och givetvis ha svar på alla frågorna. Många ber sin aftonbön i smyg och vet att när livet krisar säger vi precis som lärjungarna sa till Jesus " Herre till vem skulle vi gå? " (Joh 6:28)



Allt gott till er
Elisabeth



torsdag 9 januari 2014

Växthuset 2013

Mitt i den grågröna vintern flyr vi verkligheten en liten stund. Vi drömmer oss tillbaka 
till ett härligt växthusår 2013 och blickar framåt. Hur mycket det än pratas om att leva i nuet måste man ändå planera för framtiden om man vill komma någon vart här i livet. ;-) 

Mina duktigaste trädgårdskompisar har redan sått sina paprikor och jag som inte siktar riktigt lika högt kan just nu tänka mig att ta en liten titt i en frökatalog. I år längtar jag efter nya spännande tomatsorter, även om´Gardeners Delight´ alltid kommer att vara favoriten. Kanske en svart eller grön som familjen trotsigt vägrar äta för att de ser så fel ut. Och så hoppas jag förstås att det finns någon liten paprika planta som jag kan få bli vid framemot maj någon gång.;-)













Hösten gav en överraskande härlig vindruvskörd och sedan kom snön som blev en liten kort parentes. I och utanför växthuset frodas just nu våtarven. Det händer saker på vintern med, men man har inte riktigt den energin och  beredskapen för ogräs just då. '

Jag drömmer mig tillbaka och ser framåt på samma gång men inners inne är jag så nöjd över den trädgårdsvila som vintern ger. Allting har sin tid... ja ni vet.



Vi ses 
Elisabeth



måndag 6 januari 2014

Lamningstider.

Som ni säkert redan anat är vår första lamningsomgång här. Det blir täta besök i 
ladugården och hitintills har tio pigga och friska små lammungar sett dagens ljus. 
Alla tider på fåråret är roliga och spännande på sitt vis men jag undrar om det ändå inte 
är lamningstiden som gör mig mest lycklig.


Trots att man jobbar stenhårt på att ge både tackor och lamm bästa tänkbara förutsättningar händer det ändå att någon föds svag eller stöts bort av sina mamma och att ett stort och friskt lamm helt plötsligt kan ligga död. Man får helt enkelt räkna med att inte alla klarar sig, sådan är naturen, sådana är förutsättningarna för livet. Trots allt överväger ändå alltid glädjen och vi har, tack och lov, varit förskonade från katastrofer som vargangrepp eller allvarliga sjukdomar där många djur dött på en gång.


Nej, får sitter normalt aldrig med någon enstaka gång händer det att vi har har högdräktiga tackor som gör det. Antagligen är det för att det känns mer bekvämt när en stor tjock mage trycker på och gör det svårare att andas. Och inte har de vita självlysande ögon heller med så blir det när man fotar med blixt (och inte lyckas photo shopa bort det snyggt)

Jag återkommer såklart med lite mer söta lammbilder längre fram. 

Ha en fin vecka
Elisabeth



torsdag 2 januari 2014

Mitt 2013


Här får ni mitt trädgårds- och fårår i bilder.

Stort tack till alla er som kikat in till mig här på bloggen under året. Tack för att ni finns, 
för vad vore bloggen utan er. Er positiva respons sätter verkligen guldkant på tillvaron.



Allt gott till er

Elisabeth

Och jag lovar att jag aldrig ska lägga in så många bilder på en gång igen. Aldrig. Det tog 
hela kvällen, typ. ;-)